Amberion
Amberion- Arvid bor numera i Sundsvall hos Johan och Annika. Han verkar trivas som fisken i vattnet
Tyvärr har Arvid ett överbett som vi håller tummarna att det kanske växer bort, men trots det eller kanske pga det är han otroligt personlig och söt
Hälsa:
Kön: Hane
Färg:Cholkadbrun
Personlighet:
Arvid har utvecklats till en nyfiken och ganska tuff liten kille. Han är glad i alla mäniskor han träffar och likadan när det gäller hundar. Många gånger får vi ”bromsa” in honom när han vill leka med alla.
Han visar prov på stor arbetsvilja och motor, gillar att aktiveras och att lära sig nya saker. Han skäller sällan och har i princip varit rumsren sen vi fick honom (några olyckor har dock inträffat pga oss). Det enda som kan upplevas jobbigt med Arvid är hans obehagskänsla för kloklippning, men den jobbar vi med.
18 Jul 2008 ida


Vad kul att se Arvids personlighet. Mimmi (Arianya) har en personlighet som direkt liknar Arvid! Kloklippningen för Mimmis del bestod i ett rakt motstånd, till Kicki fick spader och la henne på rygg. Då kapitulerade hon fullständigt, och hittills har kloklippningen accepterats som en obehaglig men nödvändig del av tillvaron. Mimmi lär snabbt och vill också jobba. Hon skäller sällan, ”moffar” mest och vill gärna leka med alla hundar hon ser. Mimmis överbett lär inte växa ifatt, sa den veterinär vi varit hos för att kolla matsystemet (hon kräks ofta upp första delen av frukosten, sedan behåller hon allt resten av dagen…), men det gör inget. Hon är söt med sitt överbett, det är ju hennes nos som gör hennes profil! Kul om vi kan ses med hela kullen i framtiden! /Hälsningar, Mimmis husse Jozzi (jag har skrivit en del komments på hennes länk här på sidan, färska bilder har skickats till Ida
Jaha, då kan vi stryka det som upplevdes som jobbigt med Arvid. Kloklippningen har nu gått som på räls de senaste fyra!! gångerna. Hej hopp!
GRATTIS! Du ser, det går när man ger sig tusan. Hur går det med pesonligheten då, några tecken på trots? Jag skrev på Mimmis sida att hon vägrade komma in från trottoaren häromdagen, och vägra tlämna buren i bilen någon gång…kanske testar hon bara, eller också kolla hur husse tar det..!
Ja du, vad ska man säga. Känns ibland som om man har en valp på 10 veckor därhemma igen. Men det är inte så mycket trots, utan snarare mer lekfullhet och iver. Kan inte räkna alla ”tokrace” han kör varje dag.
Däremot så har Arvid blivit betydligt mer vaktig, dvs han skäller direkt om någon kommer in på gården och låter mer som en rabiessmittad doberman än som en snäll kelpie. Men direkt när någon kommer in så är han hur älskvärd som helst, och tycker att alla måste tycka om honom.